Vad är betonred?
Betonred är ett koncept som används inom byggindustrin för att beskriva en situation där en entreprenör (byggbolag eller annan avtalsslutande part) inte kan fullfölja sin uppgift enligt uppdraget på grund av bristande pengar. Begreppet är vanligt i stora byggprojekt, men det kan också Betonred gälla mindre skal.
Definition och ursprung
Termen « betonred » kommer från tyskan och är ett samlingsbegrepp för en mängd olika rättsliga och ekonomiska situationer. Det handlar vanligtvis om att entreprenören inte kan fullfölja sina kontraktuella skyldigheter på grund av bristande kapital, vilket kan leda till skadeutmattning eller liknande.
Hur fungerar begreppet?
När en entreprenör inte klarar att förfina ett byggprojekt och man anser sig vara berättigad till skador avslutas ofta uppdraget i stället. Sådan utbetalning kan gälla dels huvuddelen, men också den slutliga fakturan eller ett eventuellt fordringstillägg.
Om entreprenören har tecknat en kreditförsäkring med byggbolaget på den förutsedda inverkan av skadeutmattning kan man erhålla ersättning från försäkran. Detta betyder att pengarna måste betalas ut direkt efter att entreprenören har slutat uppdraget och om kreditförsäkringen täcker de beloppen.
Betonred första gången beskrivs i en rättslig text från 1850. Men begreppen är inte samma som idag och kan vara lite olika beroende på var man befinner sig geografiskt.
Typiska fall av betonred
Det finns flera typer av föremål där utbetalning sker i form av betonred. Det gäller exempelvis:
- Byggprojekt där entreprenören inte klarar att fullfölja kontraktuella skyldigheter
- Krediten är tecknad vid en konsoliderad försäkringsteknik
Betonred kan vara ett besvär, särskilt om man vill starta upp ett nytt byggprojekt och man har svårt att få tag i pengar för uppförandet.
Juridiskt tillstånd
Betonred är inte definierad exakt något som lagen säger. I vissa länder, exempelvis Danmark, fanns dock ett antal avtal kring omfattning och ansvarsutdelning mellan entreprenören och byggherren förr i tiden.
Detta tillkom för att de många kontrakt som hade skrivits på den tiden var bristliga eller överenskommelser. Men, tydligen finns det också en möjlighet att kreditförsäkringar kan uppnås. Det är dock viktigt att dessa avtal förhandlas vid kontraktets skapande.
I andra länder, exempelvis Sverige, har man utvecklat olika juridiska ramverk som bland annat reglerar entreprenören och byggherrens ansvärfördelningsavtal. I dessa fall är det tydligt vad en kreditförsäkring innebär.
Praxis inom betonred
Inom juridiskt område har man funnit att antalet ärenden av den typen minskat de senaste åren, vilket sannolikt beror på ökad kontraktshandel. Men det händer fortfarande några fall varje år i flera länder.
Det viktigaste är alltid hur man arbetar med pengarna och kreditförsäkringarna.
Kostnad för betonred
Betonred är en komplex sak, där kostnaden för kunderna kan skilja sig. För entreprenören själva beror den på vilken typ av kontrakt man har tecknat och i hur stor omfattning dessa täcker utbetalningen vid ett eventuellt avslut.
Betonred exempel
Ett vanligt fall är när en byggherre lämnar ut pengar till entreprenören för att den sistnämnda ska fortsätta uppdraget. När emellertid pengarna inte fördelas på rätt sätt, som underhållet, kan det leda till uppskov och därefter ett direkt avslut.
Detta innebär att entreprenören har fullgjort sin skyldighet enligt kontraktet men lider av ekonomiskt svårigheter. I dessa fall gäller ofta kreditförsäkringen som en formell betalningsvägen, vilket då leder till skadeutmattning.
Slutsats
Betonred är ett komplext begrepp inom byggindustrin, som beror på de olika rättsliga och ekonomiska situationer. Det kan gälla att entreprenören inte klarar fullfölja kontraktuella skyldigheter på grund av bristande kapital eller krediten är tecknad vid en konsoliderad försäkringsteknik.
Inom juridiskt område har man funnit att antalet ärenden av den typen minskat de senaste åren, vilket sannolikt beror på ökad kontraktshandel. Det viktigaste är alltid hur man arbetar med pengarna och kreditförsäkringarna.
Betonred första gången beskrivs i en rättslig text från 1850, men begreppen är inte samma som idag.
